Min stuga har kommit

Nu är den äntligen här, min stuga som jag väntat på.

Jag har längtat och längtat men nu står den där den ska stå.

Den är inte helt ny och ska målas för just nu är den vit och gul

jag får nog hålla glöd under fötterna på gubben om den ska bli klart innan jul.

Nä, så länge får det inte ta, jag vill att den ska fixas omedelbart

jag vill ligga på vårt nya soldäck och sola väldigt snart.

Jag tjatar att gubben ska köpa materia och sluta att bara om saken snacka,

jag hade kunnat göra det själv men jag är urkass på att med släpvagn backa.  

Vad ska jag då ha denna lilla stuga till, jag har ju ett stort hus.

Jag tänker att den kan vara bra ibland när gubben hamnar i ett whiskyrus.

Då snarkar han så att själva fundamentet på huset darrar

och alla tallarna runt omkring börjar oavsett årstid att barra.

När just det händer så tänker jag leda ut honom till det lilla huset

där kan han ligga och snarka och sova av sig ruset.

Här inne är det lugnt och skönt så här jag stannar

men jag tycker lite synd om våra stackars grannar.

Nu var det ju min stuga, har jag glömt det, kanske någon undrar till slut,

varför ska jag då skicka ut gubben i stället för att själv flytta ut.

Det är nu så att om jag använder den själv eller ej

det handlar bara om vad som är mest praktiskt och mer vilsamt för mig.